Veronica Sandahl

Venedig resan- dag 2

 20:e Oktober 2011.

 

Venedig resan

Dag 2. 12:e Oktober 2011.

Man sov någorlunda gott i våra temporära sängar i sovhallen. De var fräscha lakan och bra kudde och filt men jag vaknade upp ibland av oväsendet från rinnande vatten, ungefär som någon duschar ovanför våra huvuden någonstans i taket. Inte så värst trevligt!

Varje morgon, direkt efter man vaknade, rengjort ansiktet, klädde på sig och gick ner till frukosten. När det gäller frukosten bestod den av mest av ljust fluffigt bröd med marmelad och smör, cornflakes med mjölk och apelsinsaft. Ingen Juice! Bara Saft!  Inte direkt någon nyttigt måltid med det fick duga.


Markusplatsen


markusplatsen

Så såg morgonrutinen ut inne på vandrarhemmet och direkt kl nio, samlades hela klassen utanför byggnaden för att sedan ta båten till ett av våra planerade studiebesök. Under dag 2 var vi först på kort visit till den berömda Markusplatsen och sedan gick vi på studiebesök till den första delen av Venedig Biennalen, paviljongerna i Giardini.  Många av paviljongerna var väldigt stora och gamla stenbyggnader, några av dem byggda i slutet av 1800-talet ex av arkitekterna Aalto, Hoffmann, Rietveld och Scarpa.  28 st nationer med deras paviljonger var utställda runt om i området. Stora byggnader som alla med blandade tekniker och presentationer av sina bidrag.


Nationerna som visades var: England, USA, Frankrike, Danmark, Sverige, Schweiz, Spaninen, Finland, Tyskland, Ryssland, Grekland, Australien, Polen, Ungern, Uruguay, Venezuela, Österrike, Japan, Belgien, Brasilien,  Rumänien, Serbien, Egypten, Israel, Nederländera, Venedigs paviljong och Slovakiska Republiken.

france




Oj! När man räknar upp alla paviljonger som man har nästan besökt, blir man lätt matt och jag undrar; hur orkade jag gå runt allt detta och insuppa alla dessa konstverk och dessutom gå igenom ”Padiglione Centrale” som ytterligare hade några konstverk (Av konstnärer som inte deltar i någon av nationerna.)

Pga. av mångfalden av paviljonger och konstverk kan jag inte tyvärr inte minnas allas verk, kan jag nämna några som föll i smaken och som jag tyckte bäst om.



Tyskland:
Av Christoph Schlingensief. “ The oeuvre of german filmmaker, theater d
irector and performance artist Christoph Sclingensief is presented, with the stage installation of his Fluxus oratorio relating the extraordninary way he broached his own illness forming the heart of the exhibition, alongside his films and his project to found an “opera village” in Africa."
(Direkt från Informationsboken.)



Schweiz:
”Chrystal of Resistance” av Thomas Hirchhorn. “With my work Crystal of Resistance I want to give a form that creates the conditions for thinking something new, a form that enables “Thinking”.(Informations boken.)

Norma Jeane: (Tillhör inte en av paviljongerna och Norma Jeane är bara en pseudonym för en konstnär/konstnärer som bär ansvaret för verket.) ”Who`s Afraid of Free Expression” . Detta verk är egentligen ett fritt måleri, bestående av modellera i svart, rött och vitt och där man själv får fritt val att modellera, formgiva och sedan trycka upp sitt verk det mot väggarna. Modelleran hade sedan länge blivit för gammal och hård, för att inte nämna att det låg i stora äckliga högar för att ens kunna mjuka upp den, så för min del avstod av jag röra mina händer i den.

 


När det gäller Sveriges bidrag med konstnärerna Fia Backström och Andreas Eriksson, tyckte jag att det var mest tråkigt. Stora, grönmörka tavlor som inte visade nånting! Trist!!!

Trött men nöjd med vistelsen, gick vid två tiden nästan alla ut från Biennalen och bestämde oss att äta, vila och shoppa lite. Jag, Malin, Rebecca och Magdalena hittade en jättemysig restaurang och beställde mat, jag själv beställde min allra första Italienska pizza. Pricken över I:et delade vi sen på en jättegod bakelse kallas Tiramisu.







Resten av dagen gick vi runt och fönstershoppade. Vi kom till många olika gränder och bakgårdar och såg massor av butiker som sålde jättevackra handgjorda masker. Innan jag, Malin, Magdalena och Rebecca skulle dra oss tillbaka och ta båten till vandrarhemmet, tog vi oss ett litet besök till Markusplatsen igen och matade duvorna med lite bröd. Jag har aldrig hållit i en duva förut i min hand och jag var i början väldigt rädd över att de skulle hacka eller bajsa på mig. Men det gick faktiskt väldigt bra! Fick inget skit alls på mig!

Forsättning följer….