22:e September 2016.
Fors av Västfjords färden
Staden vi övernattade under vår andra natt hette Talknafjodur. Med endast 275 invånare var det ganska lätt att hitta huset som vi skulle sova över. Vi hyrde två rum, delade kök och toalett med uthyrarna som också var ägare till en fiskfarm som låg alldeles i närheten. Rummen var kanske inte lika fräsch och billig som på de förra stället men han som vi hyrde rummen av gav oss en liten rundtur över fiskfarmen han ägde. Fisken han odlade var Regnbågslax och vi fick chansen att smaka en bit, riktigt lyx med tanke på att denna fisk är svindyr och ingen vanlig Svensson skulle ha råd att köpa den. Laxen var riktigt god men ganska fett och klibbig.
Undrar om dom behöver en fiskrensare under vintern? Frågade aldrig men jag undrar hur svårt det är att hitta ett sådant jobb här på Island och om jag skulle klara av att bo i en sådan liten by med endast 275 invånare. Mmmmmm?
Ifall så åkte vi vidare och vi gjorde ett försök att hitta några sälar på den kilometerlånga sandstranden Raudsandur men tyvärr fann vi inga och vinden var väldigt stark.
Senare på dagen fann vi ett gammal fartyg vid namn Gardar som är en av det mest äldsta stålfartyg på Island.
Senare på eftermiddagen tog vi oss ytterligare ett dopp i en Hotpot men tyvärr kan jag inte visa några bilder pga vi delade källan med andra turister som också var på roadtrip och jag ville inte störa med att lyfta upp kameran och ta kort på dem.
Den sista biten bestod mest av att följa hela södra kustsidan av Västfjorden tills vi kunde ta söderut och komma in på samma väg som vi tog när vi åkte uppåt. Vi besökte inga berömda utsiktsplatser eller fler vattenfall men vi hann ta oss en liten titt den berömda källan där poeten Snorri Sturluson hade badat för flera hundra år sedan. Mycket intressant :P men mycket fin källa, synd bara att vi redan hade badat i en annan hotpot och vi hade ingen lust att ta på oss kall baddräkt.
Detta var hela min summering över min utflykt igenom Islands Västfjord. Ett landskap som jag verkligen rekommenderar att besöka om du vill se riktigt vild Isländsk vildmark och inte se en enda turist på flera mils avstånd. Fiskebyarna är små och pittoreska men för att kunna besöka alla ställen gäller det ha en bra, stadig bil och mycket bensin i tanken. Att försöka lifta är lönlöst om du inte har lust att gå några hundra mil och nu när vintern kommer tror jag att bussarna upp dit kommer vara mycket få.
Men det är värt ett försökt!
1 kommentar(er)
