2 Läs mer >>
31:e Januari 2017

Jag gillar nog Bruton bättre än Coleford. Coleford kände som en liten, sliten by med en stor skog alldeles bredvid som var för lerig och svår att gå runt i.

Jag bor nu lite utanför Bruton, i byn Catcombe och här är både naturen och byn mycket finare. Landskapet är kurvig och grön med många åkrar och ängar och helt perfekt att ta långa promenader med hund flickan Otter.

 

 
 
 
 
 
 

Visst är vädret just nu ganska regnigt och mitt lilla jobb här hos min nya värdfamilj är trädgårdsarbete och hundvaktning innebär att man blir ganska blöt och lerig gör inte så mycket. Jag har tagit med mig tillräcklig med ombyte jag kan slita och lera sönder. Som sagt gillar jag Bruton!

 

Det finns en fin, liten pub här i närheten som heter "The three horse shoes" där man kan ta sig en öl och bit mat. Min värdinna Tamara bjöd mig på en jättegod måltid inne i puben förra veckan. Det var trubadur kväll den kvällen och jag fick också chansen att möta byborna som alla var jättesnälla och önskade mig varmt välkommen.

 

 

 

 
 

Några dagar senare, lördag den 28:e, bjöd Tamara och James (hennes man.) med mig på Fasan jakt.

 

Det var den sista dagen på säsongen och alla i jaktsällskapet var med för att delta. Min roll under dagen var att hålla i en röd flagga och vifta runt med den för att skrämma och vilseleda fåglarna under jakten. Det var två grupper. En grupp som tog hand om stjutningen och en som gick över åkrar och ängar och flaggade.

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Detta var en unik chans att se hur fasanjakt går till och se mer av landskapet runt Bruton. Det är striktare regler att gå över tomter och marker här i England men vi hade tillåtelse från ägarna att vara där.

Jag har ingen aning hur vanligt det är med fasanjakt i Sverige, är ingen jakt människa men här i England har fasanjakt pågått i flera generationer och är mycket populär bland engelsmännen. Flesta av fasanerna lever vilt men pga. efterfrågan föder engelsmännen upp dem i stora burar ute på landet. När dom är stora nog släpper dem fria och stjuter ner dem sedan med geväret.

Jag blev paff vid slutet av dagen att se, 105 st fasaner. upphängda på rad. 105 tjutna fasaner på bara en dag!

 

 

Det är rätt många men jag vet att köttet kommer väl till användning. Puben "The thre horse shoes" köpte några dussin till restaurangen, resten delades upp av medlemmarna som deltog. Fasan köttet är mer rosa än vanlig kyckling och smakar mycket bättre. Du kan nog inte få bättre kött eftersom det kommer från fåglar som levt i de fria och ej från kycklingar som har levt i trånga burar. Detta är ur min, naiva, synvinkel. Jag har aldrig varit nära i fasanjakt eller någon jakt tidigare. Att se alla dessa djur och veta vart köttet direkt kommer ifrån är mycket fascinerade. Man är van att se kött antingen som färs eller i stycken, inplastade i förpackningar i matvarubutiker men aldrig se hela djuret.  Men synd över sån vacker fågel.

 

 

Fasanjakt i Bruton

2 Läs mer >>

26:e Janurari 2017.

 Jag befinner mig just nu hos min nya värdfamilj här i utkanten av staden Bruton, Somerset.

Jag kan inte fatta vart tiden har tagit vägen?!

För cirka två dagar sedan var jag och familjen W ute på endags utflykt i skogen Cadgwan som ligger södra delen av Wales. Vi gjorde denna utflykt tillsammans med Rachels väninna Georgia och hennes barn. Dels gjorde vi för barnens undervisning men också att göra lite "Geocaching" i området. "Geocaching" menas att man via några ledtrådar försöka hitta små boxar som andra människor har gömt. Antingen i skogen, i staden eller vid stranden. Dom kan vara var som helst och man ska försöka hitta dem via koder och ledtrådar. Om man hittar en box ska man genast skriva ner sitt namn och datum i en liten bok som ofta finns och sedan lämna en souvenir till nästa upphittare i boxen. Ett kul sätt för barnen att leta och undersöka.

 

 

 

 
 
 
 
 

Inne i skogen Cadgwan finns det också några gamla stenruiner från 1700-1800-talet som tillhörde gruv och skogsarbetare som tidigare bodde där. Det finns inte så mycket kvar av dessa hus men dom är perfekta "Geocach" gömställen. Vädret var bra och vi passade även om att äta lite matsäck som bestod av smörgåsar, frukt, varm choklad och lite kakor. Mums! Vi gick bara cirka 2-3 km men det tog 4 timmar innan vi var klara eftersom vi hade småttingar som tog pyttesmå, små steg och vi letade  efter boxarna.

 

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Därefter tog vi en tur till kloster ruinen Llanthony Priory som ligger i en av Wales djupare och isolerade dalar "Vale of Ewyas". En mycket vacker ruin och det första som Rue, en av Rachels pojkar sa högt när han först såg ruinen var  "HOGWARTS"!  Och då började alla barnen springa runt med träpinnar och ropa ut alla möjliga slags trollformler mot varandra. Vilket minne dom hade! Dom kunde alla trollformler som finns från Harry Potter världen utantill.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 

Det var ett fint avslut av min vistelse i Coleford och hos familjen W. Nu kommer jag under kommande veckorna befinna mig här i Bruton och hjälpa till med både trädsgårds och inomhus arbete hos min nya värdfamilj. Landskapet här är mycket grönare och plattare och från det lilla jag har sett känns Bruton mer idylliskt och finare än Coleford. Det var inte så långt att åka från Gloucester till Bruton, tog endast två och halv timme men jag kan lova er att jag var rätt nervös under färden. Man kan aldrig vara säker förrän man träffar familjen man ska bo hos face to face för att verkligen veta och känna att man har kommit till rätt plats.

 

Och jag har kommit rätt!

Cadgwan & Llanthony

1 Läs mer >>
 
22:e Januari 2017.

Om några dagar kommer jag bege mig till en ny familj som bor nära staden Bruton i Somerset. Jag känner att två och halv vecka hos familjen H räcker för mig. Inget fel på familjen och vi har varit på utflykter men jag känner att jag vill dra mig vidare och se mer av England. Jag vill försöka hitta ett jobb i de mer större städerna än Coleford. Coleford är alltför liten och småtrist och jag vill vara i närheten av större och roligare aktiviteter. Jag har under helgen varit både hus och kattvakt medans familjen varit borta till London. Passat på att koncentrera mig att uppdatera mitt CV och personliga brev samt ta en långpromenad runt Coleford. Vädret då var soligt men lite frostigt och naturen utanför Coleford mycket vacker.

 

 
 

 

 
 
 

Oj, jag glömde nämna att i måndags tog jag tåget till Wales huvudstad Cardiff. Cardiff hade mycket att erbjuda när det gäller butiker och caféer, men främst deras slott och stora park. Jag gick inte in till slottet, inträdesbiljetten var för dyr men jag tog mig en tur runt parken som var jättefin och stor.

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 

 

Staden Cardiff

1 Läs mer >>

15:e Januari 2016

Över en vecka har gått sedan jag lämnade Stroud och flyttade till min nästa hållplats i staden Coleford. Jag bor hos en familj med tre små söner i deras lilla hus utanför staden. Paret som bor här är trevliga och deras barn snälla men väldig vilda plus dom har två små gulliga katter vid namn Shadow och Ninja. Dom får hemundervisning av deras mamma så deras hem är fylld med böcker, mappar och tecknade bilder över deras lektioner. Hemundervisning är rätt vanligt här i England. Deras skolsystem verkar inte vara helt perfekt i jämförelse med den svenska så därför tar Rachel (min värdinna.) hand om undervisningen och det verkar som barnen inte lider någon brist på kunskap. Jag valde denna familj pga. de verkar vara mycket utåtriktade. Rachel och Ivan (min värd.) älskar att resa och med att ge barnen den bästa undervisningen tar familjen ut dem på utflykter till skogen, museer, slott och endags kurser. Att endast läsa böcker och lära sig ABC hemma räcker inte, dom vill att barnen ska både se och uppleva naturen och verkligheten.

 

 
 
 
 

Jag måste medge att jag finner mitt nya hem både litet och annorlunda. Vi bor i ett ganska lagom, stort hus men de är mindre från L Park och naturen här är inte så vacker som omgivningen runt L Park. Kanske är det för att vädret som just nu är så grått och trist. Har nog blivit lite bortskämd efter har bott så flott och stort. Jag har ju bott betydligt mindre när jag reste runt på Island. Sovit i våningssäng och delat rum med annan tjej i Grabrok. Sovit i ett rum med gamla leksaker och kläder uppe i Akureyri och nere i söder, i Mid-Vholl cottages, hade jag mitt lilla rum precis vid köket som kunde vara lite högljud ibland.   

Mitt nuvarande rum är fint och prydligt, sover i en dubbelsäng och mina hushållsuppgifter är enklare och jag har mer tid att titta runt.

 

 

 

 
 

Förra måndagen tog jag mig en tur till staden Gloucester som ligger cirka en timme med bussen från Coleford. Om man bortser från att Gloucester befinner sig på tredje plats över högst antal mordfall i England, är staden ganska fin. Jag tog mig en tur till Gloucester katedralen där scener från Harry Potter filmerna har spelats in, fantastiskt katedral.  

 

 
 
 
 
 
 

Men mest gick jag runt och fönstershoppade. Det är många butiker som har "SALES" och erbjuder just nu kläder och skor för löjligt billigt pris. Fann en fin tröja för endast 3 pund.

 

Senare under veckan följde jag med familjen både på spelbords träff (i onsdags.) och en liten tur till kullarna Story-Arm och Pen-y-fan i Wales (i fredags.) då vi äntligen fick lite snö och Rachel ville ta vara på möjligheten att låta barnen få åka pulka. Det händer så sällan att västra delarna av England får någon snö pga de ligge för nära Golfströmmen.

 
 
 
 

 
 
 
 
 
 

 

Vi bor inte så långt ifrån Wales så det är lätt att ta bussen eller tåget till en av dess städer och utforska. Jag ska nog göra det en dag. ;)

Coleford och Gloucest...

1 Läs mer >>

7:e januari 2017

 

Suck, ingenting varar för evigt, förr eller senare tar din vistelse slut och du måste dra vidare till nästa familj och mot nya äventyr.

 

Igår var min sista dag på L park.

 

Vi kom överens om en månads vistelse när jag först kom till L Park i början av december, ordnade sedan en ny familj som jag ska hjälpa till nu under Januari månad och jag trodde då att en månad skulle räcka.

Men jag önskar nu att den kunde ha varit lite längre.

 

 

Tiden gick alldeles för fort. Jag hade riktigt bra där! Underbar gård och underbara människor. Egen flygel att bo i. Eget rum, kök och toalett och ett värdpar som alltid vara glada, trevliga och tillmötesgående. 
 
 
 

Jag hjälpte till att ta hand om trädgården och trädgårdsgubbarna Lawrence, Adam och Nick var alltid busiga och glada. Framför allt kommer jag sakna gamla gubben Lawrence. Han är en riktigt historieberättare. Kan allting om trädgårdsarbete, skötseln av skog men främst om första och andra världskriget (Arne skulle gilla honom.) och han vet hur han kan fånga sin publik med sin sarkastiska men glada, engelska attityd.

 

 
 
 
 
 
 

Sista dagen visade dom mig hur man högg ner träd i skogen. Mest tittade jag på när Lawrence körde med motorsågen men han visade mig hur man kunde få ner ett träd genom att använda gummipluggar och hammare. Man trycker in dem in i sprickan som man först hugger i trädet och sedan hamrar man in dem tills trädet ger vika och faller. Att hugga ner träd kommer nog aldrig att bli min grej men det var intressant att se hur det går till.

 

Jag kommer sakna Juliet och Dan som alltid ställde upp, bjöd på lunch och middag och välkomnade mig att spendera Julafton med dem och sedan ordande lilla extrajobbet på puben The Woolpack under nyår. Jag kommer sakna ungarna Ava och Caspar. Jag kommer sakna deras goa små vovvsingar Ginger, Reggie, Jackall och Elwood och deras lilla misse Pearl.

 

 
 
 
 
 

Och nu befinner mig just nu i staden Coleford, två och halv timmes bussresa från Stroud. Bor hos en ny familj som jag kommer att hjälpa till att sköta hushållet och barnen. Jag bor nu betydligt mindre än det flotta gården och just nu känns allting så annorlunda, men jag tror att det kommer gå bra. Jag valde den här familjen för de verkar vara mycket utåtriktade. De kör med hemundervisning för barnen och dom tycker mycket om att resa och besöka intressanta platser för att undervisa dem. Det är rätt vanligt här i England så det kommer bli mycket intressant att se när mamman och pappan lära ut barnen om kultur, matte, historia etc.

      

Farväl L Park

0 Läs mer >>
 6:e Januari 2017

 

Äntligen har jag ordentlig Internet på min dator. Detta betyder att det kommer bli betydligt lättare för mig att uppdatera bloggen och lägga upp mina bilder snabbare. Hur det kommer sig är att på L Park var internet mottagningen ganska dårlig. Jag hade möjlighet att komma in på Wi-fi på min mobil och kunde låna ibland familjens dator om jag behöver skriva och lägga upp bilder, men datorn min var det lönlöst trots vi försökte. Vet inte varför men ifafall var den inte trasig när jag nu kom in på annan Wi-fi här i staden Coleford som jag nu befinner mig i.

 Jag kommer här lägga upp lite fina bilder av min lilla utflykt i tisdags 3:e Januari till staden Bath. Bath är välkänd för sina romerska bad och har i flera hundra år varit en populär spaort för de rika. Bath är inte lika stor som London men den är betydlig billigare som turist att besöka, titta runt och shoppa. Vad jag gjorde främst var att fönstershoppa och statsvandra. Jag besökte både deras Katolska och Protestantiska Katedraler som ligger i centrum av Bath, besökte den berömda rondell gatan "The Circus" och köpte en liten biljett för att ta närmare titt av deras klädkollektion i Baths Mode museum. Dom visade kläder som man bar under 1700,1800 och 1900-talet och allting var i original. Inga utklädnings kostymer utan riktiga kläder som man har lyckas att bevara i gott skick. Julpengen jag fick från min familj och av familjen C, spenderade jag på att köpa ett par fina skor, två fina tröjor och lite makeup. Allting på REA så jag gjorde riktiga bra fynd. Synd bara att affärerna stänger tidigt här i England. Dom stänger mellan 17:30-18:00 så då får man skynda sig.   

 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 


 
 
 
 
 
 
 
 

Bath

2 Läs mer >>

4:e Januari 2017.

 

Ett nytt år har kommit och jag har ingen aning hur det kommer att gå, låt oss hoppas att 2017 kommer vara bättre än dystra 2016 med sina terroristattacker, sexuella trakasserier på tågstationerna och badhusen, älskade artister som har avlidit och en ny Amerikansk president som ingen vill ha och som alla hatar (Men hur tusan kunde han då bli president då? Valfusk?!) 

 

Det verkar inte lovade...

 

Första timmarna av det nya året har börjat med terrorattack i Istanbul och hemma i Sverige har vi nu en rejäl snöstorm som verkar vara den värsta hittills. Vilken trevlig start av de nya året!

 

För att muntra upp er lite kommer jag visa här lite bilder av min Julafton här hos min värdfamilj C i deras fina gård och vart jag spenderade mitt Nyårsafton.

 

 

Detta var min allra första engelska julafton och jag kan berätta att skillnaden mellan vår svenska julbord med den engelska är ganska stor. I vår lilla familj äter vi alltid Jason frestelse, potatisgratäng, prinskorvar, julskinka, köttbullar, kokta ägg med majonnäs och räkor över, vörtbröd och julmust. 

 

 
 
 
 
 
 
 

 

Hos familjen C var huvudrätten den stekta Kalkonen. 

 

 
 
 

Förutom de tunna skivorna som man köper på Ica har jag aldrig ätit kalkon och när jag såg den för första gången blev jag alldeles häpen över storleken. Kalkonen var nästan fem gånger så stor som en kyckling och mycket mer kött på låren. Man först stoppar in dagen innan juldagen (den 25:e dec.) fyllning inuti kalkonen och låter den stå över natten. På Juldagen stoppar man sedan in Kalkonen i ugnen tillsammans med salt, peppar och lite marinad och låter den ligga där i cirka 3 timmar tills den är klar. Det tar lång tid att förberedda men det är värd mödan. Tillsammans med kalkonen hade vi stekt potatis, kokta grönsaker, tranbärsylt och två flaskor, sött och kall champagne och rött vin. Vi  satte oss ner vid tre tiden på eftermiddagen jag och hela familjen C klanen vid julbordet och började äta. Man var då rätt hungrig och kalkonen smakade härligt. 

 

Till efterätt hade vi den klassiska Julpuddingen!

 

 

Vi åt så mycket vi orkade, men trots det blev det ändå hel del potatis, grönsaker och kalkon kött kvar. Så dagen efter hade vi ytterligare en liten fest, främst vänner till familjen som kom på besök och vi åt då upp resterna av julbordet och spelade sen lite landhockey utanför huset. 

 

 
 
 
 

Dom sista bitarna av kalkonen gav vi sedan till hundarna. Hundar ska också unna sig lite julbord. 

 

 

Dagarna mellan Juldagen och Nyår tog vi rätt lugnt. Jag hjälpte till inomhus men att städa upp julfesten och ta hand om all disk (Vilken tur att dom har diskmaskin.). 

Vi bestämde att jag skulle spendera min nyårsafton på puben "The Woolpack". I utbyte mot en liten nyårspeng hjälpte jag till med att ta hand disken och städningen där.  Under hela kvällen var puben fullproppat med gäster. Vi serverade endast Öl, Vin och drinkar, ingen mat vilket var tur för mig men det var både hett och trångt därinne. Både vid ingången, vid borden, ute på dansgolvet och bakom bardisken var det pullproppat med folk, men det kompenserade med den glada feststämningen och att alla hade roligt. Vi hade en trubadur duo vid pianobordet som spelade klassiska Rock & Roll visor ("Great ball of fire" var en av dem.) och alla satt runt och sjöng med.

 

 

 
 
 
 

Varken någon fylla eller slagsmål utbröt inne på puben utan alla hade det bara roligt och vid nyårsslaget skålade vi allihopa med varsin glas champagne i handen och sjöng den engelska nationalsången. Jag försökte följa med men jag kunde varken sången eller hade röst för den så ofta mimade jag. Trodde jag aldrig att jag skulle fira min nyårsafton inne på en engelsk pub i Stroud. Förra året firade jag hemma i Säffle, denna gång i här England. Vilken resa! 

 

Jag vet och jag håller med att året 2016 inte var något roligt år. Så mycket tragedier, sorg, frustration, ilska och besvikelser. 

 

Men i mitt personliga plan har 2016 varit en av de bästa åren i mitt liv! 

 

2/3 av året var jag ute och reste.

 

Början av året reste jag först till Tyskland, till staden Ahrenshoop och spenderade tre månader som praktikant på konsthuset Kunstlerhaus Lukas. Hjälpte till med konst katalogen, tog hand om konstgalleriet, hjälpte till med vårstädningen och framför allt passade på att besöka alla grannstäder; Rostock, Greiswald, Schwerin, Hamburg, Stralsund, Ribnitz-Damgarten och lilla byn Born. Jag började fokusera mitt konstnärstil till att avbilda originella hus och landskap i akvarell. En ny och svår utmaning för den som sällan tecknar hus men mycket givande. 

 
 

 

 

Efter tre månader åkte jag tillbaka hem till Sverige och sommarjobbade sedan på Västkusten på Siviks camping igen. Denna gång var upplevelsen att jobba där helt tvärtom från när jag jobbade på campingen förra sommaren. Man kan skriva en hel bok över vad jag hörde och såg där. Usch, så mycket ångest, stress, skitsnack och elaka tanter som tror att dom är herran på täppan. Kommer aldrig jobba där igen men det gav mig en nyttig erfarenhet över att det finns människor i världen som medvetet tycker om att trycka ner människor, är manipulativa och kan få en att må mycket dårligt genom tomma hotelser.

 

Vid sommarens slut, var jag glad att lämna campingen och för att lämna alla dessa pessimistiska känslor bakom mig, köpte jag mig en flygbiljett och i början av September drog jag upp till Island för att börja jobba som Workawayer. Mot fri logi och mat hjälpte först jag till på vandrarhemmet Grabrok nära staden Borgarnes under hela September. Sedan hos familjen Malmqvist i staden Akureyri under Oktober månad och under November månad var jag på farmen/vandrarhemmet Mid-Vholl cottages där jag hjälpte med både mjölka kor och städa stugor. Efter tre månader på Island, tog jag sedan mitt pick och pack, tog planet ner till England för att jobba här istället, på den underbara gården L nära Stroud.

 
 

Så för mig har hela 2016 varit ett enda stort äventyr! Ett år jag aldrig kommer att glömma och jag hoppas verkligen att 2017 kommer vara ett lika bra år också. 

 

Du är bara ung en gång. Jag har varken bostad, djur, jobb eller ungar så vem säger att jag inte ska se världen?! Att passa på medan du kan! Jag vet att förr eller senare måste jag finna ett jobb, ett ordenligt jobb. Kanske jag finner den under 2017.

 

Vem vet? ;)         

 

 

 

 

 

Julafton & Nyar 2016