Veronica Sandahl

Tuffa London
 
 18:e Februari 2017.

Jag har lärt mig så mycket att resa och ta till vara varje möjlighet och upplevelser som kommer under min färd. Du har endast dig själv att ta hand om men det gäller att alltid ha en plan inför nästa resmål. Du kan inte bara tro att du kan köpa en flygbiljett och sticka. Innan jag bestämde för att chansa och sticka till England och spendera vintern där var jag tvungen att kontrollera min reskassa och hur jag skulle ta mig till min värdfamilj. Hur mycket skulle det kosta? Vilka flyg, bussar och tåg gick och vilket var den mest billigaste och lämpligast att använda. Vilka är de extra tilläggen? Tex flygbussarna, tunnelbanan, maten? Saker som man först inte tänker på men som alltid dyker upp under färden.

Jag bestämde mig förra helgen att bege mig hem till Sverige igen. Min reskassa var snart slut och det var dags att komma tillbaka till grå verkligheten. Men först en liten mellanlandning till London och inanda deras puls och lite kultur.

Jag passade på att besöka Camden Market och ta mig litet titt över deras utbud av vintage, second hand och marknadskräp. Sist jag var där var under min klassresa år 2010 med mina forna Gerlesborgs kamrater. Jag minns inte så mycket från det besökte förutom jag hittade en gammal klänning som jag endast har använt två gånger och att vi besökte stadens museer och såg på  musikalen Fantomen på operan. Denna gång fann jag en persikoröd vårjacka för 10 pund. Undrar när jag ska använda den? Jag hade turen med att det inte var "så mycket" folk så man kunde vandra runt utan någon trängsel eller kaos.

 

 

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 

Mitt flyg gick tidigt på morgon men jag hade turen att få sova över hos Linnea B som bor i stadsdelen Liverpool station street. Hon jobbar just nu som telefonförsäljare och delar lägenhet med en annan tjej som jobbar som sjuksköterska. Det var väldigt snällt av henne att låta mig sova över även att det var lite trångt. Att leva i London är absolut inte billigt och jag frågade lite försiktigt hur mycket deras tvåa kostade i månaden. "Alldeles för mycket!" var hennes svar. Tror henne! Med tanke på hur mycket jag fick betala för mitt rum i Järfälla i Stockholm, är det nog tredubbla i London. Vi tog en öl ihop i ett av grannpubarna och sedan tog vi det lugnt resten av kvällen.

 

 
 
 

Kl 05:15 gick både jag och Linnea upp (hon skulle ut med hundarna. sedan till jobbet, som ligger cirka 1 timmes resa), gjorde inordning oss och begav oss till tunnelbanestationen och tog sedan adjö. Därefter pendlade jag från Livepool-Oxford Circus-Victoria Station till Gatwick flygplats och var framme cirka kl 07:20. Mitt flyg gick inte förrän kl 08:55 så det var gott om tid att checka in, lämna bagaget och äta frukost. Ett gott tips! Åk i god tid! Även om London har ett bra tunnelbanesystem som är lätt att navigera och att ta Gatwick express tar bara en halvtimme, gäller det alltid att ha gott om tid så du inte behöver stressa och jäkta. Var förberedd!  

 

Och jag är nu tillbaka till de gamla, tråkiga Säffle igen. Suck! Redan efter några dagar känner jag urtråkigheten och lusten att dra iväg som fort som fan från staden. Visserligen är det skönt att träffa familjen igen. Mormor blev så glad att se sitt lilla barnbarn igen som har rest runt och sett världen i över sex månader. Jag bjöd henne på goda semlor och hon på kaffe och pepparkakor. Men jag känner att jag måste iväg härifrån. Säffle är en spökstad. Jag minns så tydligt att när jag var liten att Säffle hade betydligt mer utbud och kultur än nu. Vi hade en jättebra bokhandeln som jag ofta besökte för att köpa skolmaterial och Tvillingarna. Vi hade Vero Moda och Zingo, fler kondis butiker, bra marknadstorg och vid Annelundstorget där jag, syrran, mamma och pappa bodde hade vi en fullt fungerade skola, korvkiosk, kondisbutik och matvarubutik.  Nu har vi nästan ingenting.

 

Jag är så glad att jag gjorde denna resa! Jag fick chansen att uppleva saker som jag aldrig skulle få se eller uppleva här i Säffle eller i Sverige. Om jag inte hade gjort det skulle jag ha ångrat det resten av livet. Jag har haft tur med att komma till bra värdfamiljer som har behandlat mig som en del av deras familj. Bjudit mig på utflykter, resor, goda middagar och extrajobb som diskare på en pub eller som barnvakt. Jag hade inget riktigt jobb, fick ej betalt när jag städade gästrum eller gjorde trädgårdsarbete, men det var en upplevelse som var verkligen värt att jobba sex månader gratis för. Jag har levat och mått helt underbart till 1000% .

Skitsamma att jag inte fick betalt, jag hade roligt och fått träffa så många underbara människor med samma passion som jag att njuta av livet. Jag satsade på något som det fanns risk att jag kanske skulle bli besviken. Obehagliga värdar, utnyttjning, ångest, dåligt väder, hemlängtan. Men jag hade enorm tur!

Men nu måste jag leva i verkligheten och hitta ett jobb. Ett jobb som passar min utbildning och alla dessa kunskaper och erfarenheter jag har skaffat genom åren, men också främst mina sex månader utomlands. Hoppas verkligen att det kommer väl till pass!

Kom ihåg! Endast du har bestämmelsen över ditt liv, endast du kan göra någonting åt det och få din längtan och önskningar uppfyllda. Det är ofta kämpigt, svårt, tålamodskrävande och frustrerade och du behöver vänner och familj som stödjer dig, men det är ofta upp till dig själv att göra någonting åt det.

 

 
 
 
 

 

 

Frome
10:e februari 2016

Jag har varit förkyld hela veckan och mina planer att besöka Frome blev inte av förrän idag.

Det är otroligt!

Hemma i Sverige får jag väldigt sällan förkylning eller feber men under min resa har jag fått den fyra gånger!

Den första fick jag när jag direkt kom till Akureyri i Oktober. Fick den omedelbart och jag fick ligga och kurera mig i cirka två dagar tills jag var bra nog att börja arbeta och vara mer social. Den andra förkylning var mer lätt och fick den nästan vid slutet av min vistelse i Mid-Vholl. Den tredje fick jag i Coleford, förmodligen av ungarna och all denna stök och röra som dom älskar att ha, också en lätt förkylning men den fjärde var hemsk. Var både trött, hade ont i huvudet och snorig.

 

Men jag mår betydligt bättre nu (förutom en täpp näsa.) och jag tog tillfället i akt att besöka staden Frome idag som ligger cirka tjugo minuter med bilen.

 

Frome har ett mycket gott rykte för vara en rik konst och kultur stad. En stad för konstnärer, illustratörer, hantverkare och hipsters som vill leva för sin konst och jag blev inte besviken. Frome var verkligen en underbar stad att vandra runt i. Den har massor med butiker som sålde lokalt, handgjorda hantverk och konst. Vintage och Second Hand butiker. Caféer som sålde alltifrån vegansk, vegetarianskt, glutenfritt, laktosfritt, lokalt producerat etc.  Detta är verkligen en stad med en mycket aktiv och rikt kulturliv!

 

 
 
 
 
 
 

 
 

Jag hade sedan länge velat besöka staden, mycket dels för att hitta ett jobb så jag passade på att ta med en stor bunt av CV:n och delade ut till höger och vänster och jag besökte även några av design byråerna som har sitt kvarter i Silk Mill Studio. Jag visade upp min portfolio och frågade om dom behöver assistans eller praktikant till sitt företag. Tyvärr hade dom tillräckligt med personal och det var detsamma under mitt försök att hitta ett café eller butiksjobb. Även om Frome är en mycket bra stad att jobba inom kultur är det fortfarande en hård och konkurrensinriktad värld att leva i. Jag fick god kontakt med chefen som sköter om konsthuset Black Swan men tyvärr drivs huset endast av volontärer. Ganska  tråkigt att trots mina försök att hitta jobb inte lyckades. Frome är en sån underbar stad och jag skulle ha tyckt om att bo där. Men vad ska man göra när man inte har fast adress eller de rätta kontakterna?

 

Jag undrar vad jag ska göra härnäst? Min värdfamilj ska snart ut och resa och jag måste snart bestämma vad jag ska göra? Ska jag söka en ny familj, fortsätta mitt jobbsökande eller åka hem?

Bruton & Wells
 
 8:e februari 2017.
 
Så himla typiskt!
 
Under halva veckan som har gått har jag varit jätteförkyld och detta är fjärde gången under min resa som jag drabbas. Första gången var i Oktober, hos familjen M i Akureyri. Förkylningen var ganska gräslig och det tog ett tag innan jag mådde bättre. Dom andra två fick jag när jag var i Mid-Vholl och i Coleford, lyckligtvis ganska lätta förkylningar med endast snorig näsa och trötthet. Men fjärde gången som jag nu haft var skitjobbig. Snorig näsa, lock för öronen, trög hjärna som känns som bomull och det enda jag ville var att sova och sova. Man känner sig så sliten, nere och smutsig.
 
Nu känner jag mig betydligt bättre så jag kan ge en kort summering över föregående vecka.
 
 
Förra veckan gjorde jag ett kort besök till staden Bruton som ligger i närheten av Batcombe. Även om staden ligger inte så långt bort rekommenderar jag inte att gå dit till fots för det engelska vägarna här är både små och trånga. Det finns knappt några gångvägar som du tryggt och säker kan promenera och bilisterna här kör som galningar. Tamara, min värd körde mig ner till Bruton och släppte av mig. Först gick jag till konstgalleriet Hauser & Wirth som ligger i närheten av Bruton och tog mig en titt på deras senaste utställning av skulptörerna Elisabeth Frink och Djorde Ozbold.
 
 
 
 
 
 
 
  
 
 
 
 
 
Därefter begav mig till Brutons berömda Dovecote, en gammal husruin som ligger uppe på toppen av en kulle som tidigare och är fortfarande tillhåll för stadens duvor. Första intrycket är att den ser ganska platt ut. Endast ett fyrkantig torn men om man går närmare kan man se detaljerna. Brutons centrum består mest av en enda lång huvudgata. Butikerna här är mest caféer, restauranger, second-hand och antikvitets butiker och gatan ligger inte så långt ifrån floden Brue. Staden är liten men den har en mycket fin promenad stråk genom huvudgatan och ner till floden och jag hade en någorlunda solig men blåsig dag att traska runt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
Men roligast var att besöka staden Wells!
 
I lördags tog jag, Tamara, James och en av deras vänner en tur till Wells som bara ligger cirka en timme bort. Vädret var perfekt och vi hade turen med att det var marknad inne i Wells centrum och att vi sedan besökte deras stora, berömda katedral.
 
Katedralens insida var jättevacker! Dess arkitektur och symmetri var helt och hållet perfekt. Allt var i harmoni och perfektion. Också hade de en liten, rund Kyrkkatt som vakade över den.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi har inte haft så många soliga dagar just nu i Bruton, under de senaste två veckorna jag har vart här har det mest varit regn och blåst. Vi haft tur med vädret under fasanjakten och besöket till Wells men annars har det varit blött och blåsigt. Kanske därför jag blev sjuk? Allt detta regn och fuktighet. Eller är mitt immunsystem inte den bästa som jag tidigare har trott.