Veronica Sandahl

Första veckan i Akureyri
10:e Oktober 2016.

 

Över en vecka har gått sedan jag kom till staden Akureyri och bor nu hos familjen M. Jag kommer bo här cirka en månad tills jag bestämmer mig att antingen åka till en annan värdfamilj eller åker hem till Sverige igen.

 

Typiskt nog drabbade jag också under veckan förkylning så jag hade inte energi tills nu att blogga om vad som har hänt.

 

Först trodde att jag att Akureyri, som är Island näst största stad, som ligger norrut skulle vara kallare och blåsigare, men det är totalt tvärtom. Under veckan har det bara varit sol och värme och att traska runt i Akureyri centrum och sedan när jag städar ute på stallet och gått ut med hästarna vart alldeles perfekt. Familjen M som jag nu bor hos fick jag kontakt med när jag arbetade på hotellet. Dom erbjöd att komma att bo hos dem cirka en månad i utbyte mot att jag hjälper till med städningen av huset, laga mat och sköta om hästarna. Det sista är mest att gå ut med hästarna med koppel (som en hund typ.) och ta en promenad med dem runt området. Än så länge av har jag inte hunnit rida på dem. Familjen har 30 st Islandshästar och många av dem är uppe i bergen utanför Akureyri och ska vistas där under vintern. Hästarna som finns kvar i stallet är unghästar som dom håller på att tränar upp till att bli perfekta ridhästar för turisterna.

 

 
 
 
 
 
 
 

Under första helgen fick jag och en annan volontär arbetare vid namn Alyssa chansen att se en "round-up" samling där familjen och andra hästägare fick en kort kurs om skötelsen och dressering av Islandshästar. Dom samlade in alla märrar och årets fölungar och föste in dem i ett stort stall där de hade sedan kursen. Jag hållde mig mest utanför. Tittade mest på eftersom jag varken förstår Isländska eller hur man tar ska hantera ett sådan stor grupp av unga hästar som försökte ibland smita iväg och springa tillbaka till ängen igen.

 

 

 

 

 
 

Islandshästar har verkligen den enastående lyxen att ha oändlig mycket frihet och mycket stor betesmark här på Island. Dessa tuffingar kan klara av vilket klimat som helst. Hård vind, snö, storm, regn. Allt! Och dom bor under hela vintern uppe bland bergen tills våren kommer och man tar dem tillbaka till stallet igen för att börja jobba som ridhäst igen för turisterna. Man kan tro att dom ska vara förvildade men Islandshästarna är nog de mest tamaste och snällaste hästarna som finns. Och dom är minsta också, kort som jag är kan jag nog lätt ta mig upp på en sådan polle. Förmodlingen blir den en liten ridtur senare. Just nu tar vi ut dem på en promenad och sedan ta vi hand om städningen i boxarna och stallet.

 

 

Familjen bor i ett av förorterna till Akureyri och stallet ligger cirka 15 min med bilen men det är ändå mycket att göra. Inte bara att familjen måste hålla öga på 30 hästarna, 103 får och en liten gullig kattunge, dom håller också på med Värd-kvällar under helgerna. Nästan varje lördag och söndag kommer det en busslast med cirka 6-9 turister (Ofta pensionerade Amerikaner.) och besöker dem. Familjen bjuder dem på god hemlagad middag och efterått och pratar med dem om dem själva, stallet, hästarna, Akureryi, Island etc . Det finns ett vis amerikansk företag som anordnar dessa middagar till turisterna. Ingen lyxig restarurang besök med teater eller opera efteråt, utan helt enkel äta en god middag med en vanlig Isländsk familj.

 

 

Det känns lite konstigt att befinna mig i en stad igen och nu bo hos en familj. Förutom Alyssa som jag delade hushållsbestyren under veckan tills hon åkte vidare till Reykjavik blir det bara jag här som får ta hand om städningen och skötseln. Familjen är ofta borta under förmiddagen och lunchen så jag har huset för mig själv, men dom kommer tillbaka på eftermiddagen och då åker vi upp till stallet och sköter om hästarna. Känns ovanligt i jämförelse med Grabrok där jag hade folk runt omkring mig dygnet runt och schemat var mer späckad. Nu har jag mer frihet att teckna eller skriva och gott om tid efter jag är färdigt med städningen att gå ner till staden. Akureyri är mycket vacker stad, mycket caféer, klädbutiker och restauranger och det är mycket turister som kommer och besöker den. Visst saknar jag lite att ha jämnåriga att prata med, vill åka ut och titta sig omkring men jag kommer nog få chansen här också. När Alyssa var här så tog vi oss ett besök till badhuset och tog oss en svimtur och testade deras supervarma Hot Pots.  

 

 
 
 
 
 
 
 
#1 - lena

Lyckatill med det nya stället. Vilken tur du hade som träffade familjen, ser fram emot mera läsning. kram på dig